200 - borr, balansare och storabborre…

Inte bara stora borrar gillar balanspirken

Under yngre tonåren ägnade jag många vintrar åt tävlingspimpelfiske efter abborre. Jag var med i Enskede sportfiskeklubb och i princip varje lördag var det pimpeltävling.  Jag kan inte säga att jag var någon supertalang inom tävlingspimplingen men någon DM medalj blev det ändå. Nu är det dock många år sedan jag la av med tävlingsfisket av flera anledningar. Dessa år som tävlingspimplare har påverkat mitt vanliga abborrpimpelfiske i den mån att det har speglats av lätta spön, tunna linor, pimpellänkar med små limkrokar på och hundratals av hål under en dag i jakten på snabba hugg.  Under åren har jag fångats tusentals abborrar från isen men en majoritet av dessa har varit stora som mitt pekfinger, de stora har lyst med sin frånvaro.  Jag tror så här i efterhand att det är mina tävlingsinspirerade taktiker som spökat. Ett par gånger per vinter kan man läsa i fiskepressen om storabborre på balanspirkar men de gånger jag testat har jag tröttnat snabbt och gått tillbaka i gamla vanor. Men inför denna vinter hade jag gett mig tusan på att köra lite mer inriktat efter storabborre. Spöet byttes ut mot ett kort multiplikator spö vilket jag monterade min vertikalrulle på, linan uppgraderades till 0.20, borren till 200mm och vertikal pirken till största balanspirken som jag fann i butiken (dock inte så stor som jag önskade, 7 cm mellan krokböjarna).


Först turen gick sådär. Vi skulle haft km i pimpel men detta uteblev pågrund av för få anmälda. Istället sökte jag och Patrik oss ut till skärrgården för ett pimpel försök. Men dagens 20 minus gjorde abborrna inaktiva och i kombination med nytt vatten blev resultatet blygsamt.

Patrik försöker reta borrarna till hugg.

Igår gav jag mig ut igen på för revansch och över en stor grynna i mälaren hittade jag mängder med abborre. Till min glädjesaknades de allra minsta och snittet var högre än vanligt med merparten som låg på dryga hektot men topparna saknades. I dagens sista hål så smällde det dock på en halvkilos borre. Absolut ingen gigant men i jämförelse med mina övriga pimpel abborrar så är den klart över medel. Pimpelturen var dock tvungen att avbrytas för att skynda sig in till staden igen för att inhandla bete till dagens tilltänkta ismete efter gös. Till min förskräckelse så är det slut på bete i alla butiker jag vänder mig till. Surt när man ringt dagen innan och kollat om det fanns. Planerna ändrades därmed till ytterligare en dags pimpelfiske efter abborre. 

Jag plockade upp Patrik vid nio för vidare färd ut mot skärrgården .  Med stark tilltro på dagens fiske tuffar vi i bra fart ut mot dagens mål. Jag vet sen tidigare att området vi skulle till håller mycket fisk i hyfsad storlek. Även om jag inte lyckats med pimpelfisket där tidigare så brukar jag  ha bra fiske i öppet vatten och med mina nya taktik med balansare hoppas jag på stor dåd. I dagens andra hål infriar sig mina förhoppningar och den ena efter den andra klunsen suger i sig pirken.

Dagens andra hål. De flesta fick simma hem igen efter en kort stund på isen. Plussgrader i luften.

Nappen är plötsliga och vikten från pirken försvinner i tomma intet. Den största väger knappt 7 hekto. De följande hålen bjuder inte på samma aktion utan det blir en här och ett par där. Det är flera andra ute på isen och en del får betydligt fler fiskar än mig men deras största är under mina snittfiskar. Vid lunch bestämmer vi oss för att byta plats och efter en kvarts bilfärd är vi framme. Denna nya platsen bjuder i stort sett non stop aktion fram till kl 3 då vi bryter för dagen. Summerat så var dagen underbar, solen värmde gott och även om jag inte fångat hundratals abborrar så har jag nog fått över femtio i alla fall. Mer parten av mina fiskar har varit mellan ett till fyra hekto och med toppar upp till dryga 7 hekto så måste jag medge att dagen varit betydlig mer intressantare än de flesta av mina andra abborrpimpelpass genom tiderna.

Dagens största på 720g

Fyra abborrar får följa med hem och tillagas smörsteka för att sedan dränkas i cream fresch med tomat och chillismak för att sedan toppas med parmesan och serveras med en kall öl.

Abborre i cream freach med chilli och tomat, parmesan över med potatis och en kall öl =)

 En sak som slår mig är att flera personer jag sett under dagen behållit all fisk de fått. Vad ska man göra med hundra döda pekfinger abborrar. Ett dilemma som var en av de bidragande faktorerna varför jag slutade med tävlingspimpelfisket.  Själv behåller jag nån enstaka abborre ibland och då de mellan stora fiskar. De över halvkilot får simma vidare för att föra sina gener vidare och de som är för små är ändå mest ben och skinn.