Vintern är här!

Nu har kungborre till sist lagt sitt grepp över vår del av landet. Jag har hunnit avverka tre kortare pimpelturer på Rudan men innan jag går in på detta kommer en kort rapport från Norrtäljeån. Jag och Patrik åkte upp den 6 januari till Norrtäljeån. På nätet kunde man läsa att det fångads 32 öringar upptill 5,5 kg under premiären den första januari. Väl på plats visar det sig att vi nog inte varit ensamma om att läst detta. Det är folk överallt längs och även i ån. Vi kan räkna till ett tiotal flugfiskare trotts att klockan är bara strax över åtta. Vi tacklar våra spön och går en runda genom ån. 

Flugfiskare i Norrtäljeån

Ån är vacker och det är skoj att flugfiska i strömmande vatten igen, det var alldeles för länge sen. Patrik lyckas landa en liten mager öring på 25 cm nedanför biografsträckan, tyvärr hinner han släppa tillbaka den innan jag hinner fota denna. Vid lunchtid bestämmer vi oss för att det får vara nog. Vi har fiskat av allt som känns intressant utan att känt något mer. Endast en till fisk har landats och i samma storlek som Patriks. Dessutom har det börjat bli tröttsamt att pilla bort is från ringarna på spöna vart tredje kast för att det är omöjligt att kasta. Framtiden får utvisa om det blir någon mer tur till Norrtälje denna vinter. Senaste turen gav ingen större mersmak. Men får fisketrycket lugna ner sig lite bara så blir det kanske av.

Åter till Rudan och dess rödingar och bågar. Jag och Jonas offrade morgonsömnen i mitten av förra veckan för att hinna med en kort pimpeltur på Rudan innan jobbet. Vi var laddade som bara den. Isfiske på de första isarna på Rudan brukar vara oerhört effektivt.

Jonas lodar djupet. Spänningen är på topp.

Men den förväntade huggsexan uteblir och det enda som händer är att vi har minimala napp utan att lyckas kroka. Till sist siter Jonas mothugg där det ska och upp kommer en abborre. Tyvärr är det den enda fångsten denna morgon.  


Jonas abborre (ursäkta att den är sned, Lyckas inte rotera den här på bloggen)


Förra lördagen var jag tillbaka för revansch men efter två timmar har jag gett upp hoppet och insett att det inte blir något denna dag heller. Just när jag ska packa ihop så får jag försiktiga indikationer på spöet. Mothugget sitter där det ska och upp kommer en vacker röding. Jag hinner knappt få ner spöet innan det hugger och spöet står som ett U pekande ner mot det mörka hålet. En regnbåge har krokat sig själv och stretar på bra under isen. Mitt mjuka specialbyggda haspelspö tar dock snabbt ut sin rätt och en båge lite större än rödingen kan läggas till kvoten. Med lite förtroende i ryggen efter gårdagens fångst gjorde jag ytterligare en kort tur till Rudan på söndagen. Resultatet uteblev tyvärr helt. Jaja så är fiske. Två fiskar för året och en tredje plats är alltid något även om jag är van vid mer. Rödingen smakade i alla fall utsökt som ugnsbakad. Det verkar dock komma upp en del röding från rudan men de verkar föredra lyspirk istället för mina mormyskor.

Till Sist släpte det. En regnbåge och öring!

I morgon blir det gösfiske med Patrik istället. Återkommer med rapport .